Stakeland * The Stakelander

"Martin was a normal teenage boy before the country collapsed in an empty pit of economic and political disaster. A vampire epidemic has swept across what is left of the nation's abandoned towns and cities, and it's up to Mister, a death dealing, rogue vampire hunter, to get Martin safely north to Canada, the continent's New Eden."
 
 
Om jag levde i en värld där hela Underworld serien inte existerade så finns det ingen tvekan om att "Stakeland" och dess uppföljare "The Stakelander" skulle toppa listan när det kommer till vampyrgenren och vad den har att erbjuda oss filmnördar.
För trots sin melankoliska ton samt att den utspelar sig i ett slags berättarperspektiv så ruvar storyn på ett actionladdad postapokalyptisk äventyr som hela tiden utvecklas under filmernas gång och som pushar på gränserna.
 
 "I've seen things you wouldn't believe. Things a boy shouldn't see. I was like any other kid; I didn't believe in the boogeyman. Then the world woke up to a nightmare"
 
Man får se en värld som fallit samman till följd av en epidemi - vissa delar är värre drabbade än andra och bjuder på en mix av vampyrer vs Mad Max, sedan möts man av fridfulla områden som tagna ur en dyster men ovanligt lugn småstad där folk lever under en lugn tristess omedvetna om hur allvarligt själva hotet från omvärlden är tills den dag då de plötsligt befinner sig i ett oförberett blodbad.
Och mitt bland allt detta så möts man av religiösa kulter i form av ett galet brödraskap, människor som i rent överlevnadssyfte har börjat luta sig mot kannibalism, actionfyllda scener och ögonblick då man bara vill gråta.
 
För att inte tala om vampyrerna... oh my... de är så otroligt unika och är långt ifrån den klassiska bilden av en mänsklig form med huggtänder.
Deras kroppspråk påminner mer om zombies men till utseendet så är de en egen kombination av något som liknar orcher samt ett dopp i samma genpool som alla muterade monster från Resident Evil.
 
Dessa filmer är, med utan tvekan och min bekännelse som kvitto, det bästa som står och samlar damm vampyrhyllan!
 
Months passed in a blur of days and nights. We traveled east and west, but always north.
Away from death.
We avoided the cities. Mister said they were the worst, hit the hardest in the beginning.
As people flocked together for safety, the plague marched through their locked gates and they became death traps.
 
When Washington fell, it was over for America as we knew her.
As government blew away, our great leaders ran for it. And hope was abandoned.
We were on our own now. Me and Mister. Traveling through a ruined land.
Pockets of civilization survived. Towns locked down behind fences and guns holding the night away.
Cults spread like wildfire across the southern states. Waitin' for the messiah, but... he never came.
Death came in its stead. And it came with teeth.



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback