åhh sweet mother of IKEA

Det börjar hända saker här hemma på inredningsfronten *äntligen*.
 
För några dagar sedan så kom mitt barbord som jag beställde på nätet och i torsdags så gjorde jag en tripp till Ikea för att spana in en mediamöbel som jag hade haft mina ögon på ett tag nu men som tyvärr inte levde upp till mina förväntningar :(
 
Själva möbel designen var jättefin och verkligen allt som jag hade hoppats på, däremot så var färgerna så långt ifrån vad färgkartan på hemsidan visade så nja... jag tänker inte ställa mig och måla om en helt ny möbel på 3000 kr för att den ska passa in i lägenheten.
 
Men trots besvikelsen så kom jag i alla fall hem från IKEA med inte bara ett utan TVÅ nya soffbord -super simpla och de väger typ 1 kilo per bord haha- vars färg skulle utgå ur sortimentet så de kostade bara 49 kr styck... helt galet. Och det låter kanske mycket med två soffbord men de är designade för att man ska kunna stapla dem på varandra så det ser ut som ett och samma bord vilket gör dem smidiga när man har mycket folk över.  
 
Så jao... det rullar på! ett nytt barbord och två nya soffbord har den här veckan lyckats producera fram, inte illa!
 
Nästa vecka (förmodligen på tisdag) så hoppas jag på att jag ska kunna komma iväg till IKEA igen och lägga vantarna på den här kombinationen:

Som jag nämnde i texten ovan så fick jag släppa tankarna på mitt förstaval av media möbel men den här är precis lika fin och om sanningen ska fram, betydligt smidigare och förmodligen inte lika intressant för katterna att klättra på som den andra möbeln hade varit haha.
Den har även tillräckligt med utrymme för att jag ska kunna ställa undan alla mina filmer/playstationspel så att jag äntligen, efter flera år av ånger- kan slänga ut mitt sjukt fula och billiga vitrinskåp från Jysk som jag köpte till min förra lägenhet i ett desperat "ehh jag behöver stora möbler så det slutar eka i min lilla etta till lägenhet". 
 
Jag längtar verkligen tills detta är gjort så att jag kan börja "ro om mig" här hemma, Jag trivs verkligen jättebra i mitt sovrum och i köket men som jag nämnde vid ett tidigare inlägg... vardagsrummet är verkligen "hjärtat" av lägenheten när man har vänner över och då är det tråkigt när sällskapsrummet där man hänger, har filmkvällar, festar och spelar playstation endast har en soffa och ett klösträd haha.
 
home is where the heart is



you are the dancing queen

HAHAHA alltså... när man bläddrar bland bilderna i mobilen och inser att detta är det enda fotot som togs på nyårsafton...
 
 
“I believe when life gives you lemons, you should make lemonade...and try to find someone whose life has given them vodka, and have a party.”



Taboo

"James Keziah Delaney returns to 1814 London after 10 years in Africa to discover that he has been left a mysterious legacy by his father. Driven to wage war on those who have wronged him, Delaney finds himself in a face-off against the East India Company, whilst playing a dangerous game between two warring nations, Britain and America."
 

Jag har precis tagit mig igenom åtta avsnitt -dvs EN HEL SÄSONG- av tv serien Taboo och wow, alltså jag minns knappt hur mitt liv såg ut innan denna fantastiska serie smög sig på och tog över hela mitt liv.
Eller tja... det har iof bara gått åtta timmar haha, but still!!!
Bara tanken på att jag måste vänta tills 2018 innan säsong två kommer gör mig över-dramatiskt
olycklig haha.
 
En hel säsong med "bara" åtta episoder kanske låter snålt men det var verkligen riktigt välplanerat och perfekt.
Jag hatar verkligen när tv serier slänger ur sig en oändlig hög med avsnitt vars enda syfte är att dra ut på grundstoryn i form av att blanda in en hög med sidospår *host* vampire diaries *host* och det är ofta det främsta syftet till varför jag tröttnar, trots att jag från början egentligen gillar serien och tillslut ger upp -sorry supernatural, men jag har inte tiden till att hänga upp mig på en never ending storyline...
 
Taboo är verkligen världens knepigaste serie att beskriva och berätta om för de som är nyfikna.
Det är helt klart ett historiskt action drama men för ovanlighetens skull så finns det knappt något fokus på en Marie Antoinette miljö med guldprydd dekor och snörade korsetter, istället är det mörker, många scener vid hamnens lerträsk och även de rikaste verkar bo i någon form av slottslik fasad vars bäst före datum sedan länge har passerat.
 
Själva storyn bär även på en hel del inslag av skräck och en glimt av fantasy men som tittare får man aldrig en tydlig bild gällande om det faktiskt handlar om något övernaturligt eller om vår huvudkaraktär James Delaney simpelt är en man med för mycket trauma och psykisk ohälsa som gör att han ser saker som inte existerar.
Med andra ord... jag vet inte riktigt om detta är ett historiskt drama eller en tv serie som borde dela hyllplats med Penny Dreadful.
Jag hittade en recension på nätet som gav en bättre inblick i vad vår huvudkaraktär i Taboo har att erbjuda:
 
Imagine a man with the shaman-like charisma and borderline madness of Jim Morrison (at least as he was depicted in Oliver Stone's film 'The Doors') but equipped with the vicious fighting skills of Wolverine. Add to that the intellect and strategic talents of Francis Underwood from 'House of Cards' as well as a - very large - dose of trauma induced mental problems (especially mother issues; well: some sister issues as well) – and you've almost got James Keziah Delaney (Tom Hardy), the central character of the new show 'Taboo'.